- Du är här:
- Startsida
-
Kommunen
-
Press och fakta
-
Kommunfakta
-
Härnösands historia
-
Historiska årtal
- År 1400 - 1600
År 1400 - 1600
1461
Marknaden På Hernö Sand
De medeltida städernas politik gick ut på att handeln skulle koncentreras till städerna och att handel på landsbygden skulle vara förbjudet. Första gången handelsplatsen Härnösand med säkerhet omnämnes är i ett brev daterat 27 aug 1461 från Kristian I, där han förbjuder marknaden på Hernö sand eftersom den anses vara till men för Stockholms stad.
Kung Kristian I levde 1426-1481. Han verkade som kung både i Sverige 1457-64, Danmark 1448-81 och Norge 1450-81. Kristian fördrevs från Sverige av Karl Knutsson Bonde. Han återvände efter dennes död men blev besegrad av Sten Sture den äldre vid Brunkeberg år 1471.
1531
Kyrkklocka
Detta år får Härnö kapellförsamling sin klocka. Kyrkan var av trä och låg någonstans vid Prästänget.
På bilden till höger syns detalj ur Erik Dahlbergs förlaga till "Suecia Antiua et Hodierna" ca 1690. Hela verket omfattar 488 stick på 353 planscher. Här ses kyrkan med dess klocktorn. Dahlberg levde och verkade bl.a. som fortifikationsingenjör 1625 - 1703.
1560
Vasa vill anlägga stad
Gustav Vasa inser att marknadshandeln på Härnön inte går att stoppa och vill därför i stället bygga en köpstad på Härnön. Trots sin starka vilja och envishet lyckas han inte med detta.
1566
Kronan börjar ta upp tull första gången
(såvitt känt).1583
Landsköpmännen vägrar bygga
Vasas son Johan III befaller att en stad ska grundläggas på Härnön - men landsköpmännen, som i regel var bönder och hantverkare, hade ingen större lust att ändra på sin lönsamma tillvaro och vägrade därför i tysthet.
1584
Kung Johan ilsknar till ordentligt
Han hotar i ett brev till fogden Hans Andersson, med deportering till krigshärjade svenska kolonier i Ryssland om de inte hörsammar hans befallning och börjar bygga.
Han utlovar också flera privilegier för de nya borgarna såsom skattefrihet i fem år.
Hans Andersson hade placerats på fogdetjänsten av Gustav Vasa och man kan tänka sig att det inte var alltför lätt att stå mellan vasakungarnas starka vilja och de ovilliga och envisa landsköpmännen.
1585
Staden anläggs
Efter hårda påtryckningar börjar staden byggas på nuvarande Östanbäcken.
Vid nuvarande Packarlaven byggdes stadens första allmänna kaj och härifrån utgick färjförbindelsen med fastlandet innan broarna byggdes.
1587
Härnösands första borgmästare var två stycken
I första kapitlet av stadslagens konungabalk lämnades föreskrifter hur borgmästare och rådmän skulle väljas. I andra kap. föreskrivs att "det skall finnas fyra borgmästare och 24 rådmän i en stad, varav dock blott halva antalet, eller två borgmästare och 12 rådmän, skola tjänstgöra varje år". I regel hade emellertid de svenska städerna endast en eller två borgmästare. Henrik Nilsson och Anund Östensson tjänstgjorde samtidigt som borgmästare detta år.
1590
Staden får sitt första sigill
När Härnösands borgare den 6 jan 1586 gjorde en förfrågan till Johan III om vad de skulle föra i sitt sigill svarade kungen: "the skole hafue en suart bäffuer medh en giedda i munnen". Bävern var på den tiden en av Norrlands vanligaste djur, och i gäddor erlades skatt för fiskena.
Till höger ses Härnösands äldsta sigill från 1590. "Castor" betyder bäver och "Sigill Civitatis Hernöösand 86" kan vara årtalet för sigillets fastställande.
1591
Första läkarepraktiken i Härnösand
I äldre tider fanns inga egentliga läkare i Härnösand utan sjukvården sköttes av personer som titulerades barberare, operatörer eller fältskärer. Hans Bruggman är den första kända. Han hade titeln "bårdskärer" och tillhörde barberareyrket.
1592
Första egentliga kyrkan färdig
På nuvarande domkyrkans plats byggdes Härnösandsbornas första egna kyrka. Innan hade kapellet vid nuvarande Kapellsberg använts.
1595
Första barnaläraren
Simon Johannis kallades "barnaläraren i Härnösand" och var ensam lärare på skolan. Han avlönades i kyrkotionde från Edsele socken i Ångermanland.
