Härnösands drätselkammare

I mars 1843 framlade landshövding Åkerman, inför magistraten, ett förslag till reglemente för en drätselkammare eftersom han inte tyckte att magistraten och stadens äldste skötte förvaltningen av stadens inkomster på ett tillfredställande sätt. Han möttes av opposition från borgmästare Westman, som tyckte att förslaget skulle innebära ett intrång i magistratens och stadens äldstes rättigheter. Förslaget gick emellertid igenom och i feb. 1844 utsågs Härnösands första drätselkammare. Drätselkammaren bestod av ordförande, fem ledamöter och två suppleanter. Sammanträden skulle normalt hållas var fjortonde dag och omval skulle ske varje år.

Eftersom ordförande- och ledamot-tjänsten var oavlönad så blev omsättningen av personal stor. 1864 hade förvaltningsarbetet, i samband med det ökade invånarantalet, växt så mycket att ordförande-tjänsten började avlönas. 1847 fastställdes att kammaren skulle ha sju ledamöter och tre suppleanter. Personalen uppgick nu till ett 20-tal plus rådhusrätt och magistrat. 1920 hade antalet kommunanställda ökat till ca 125 st. och siffrorna för 2002 visar på ca 2000 fast anställda.

Förste ordförande blev handlanden Erik Tjernberg. Tjernberg var en mångsysslare och verkade förutom rådman även som redare, bankman, handlande och riksdagsman.