- Du är här:
- Startsida
-
Kommunen
-
Press och fakta
-
Kommunfakta
-
Härnösands historia
-
Historiska årtal
- År 1850 - 1875
År 1850 - 1875
1855
Kanalbygget mellan Norra och Södra sundet färdigt
Med hamntrafikens tillväxt ökade behovet av egna kajanläggningar. I tidningar och officiella skrivelser underströk man ofta betydelsen av att staden borde ha två utlopp till öppna havet. Landhöjningen, och det faktum att man på vintrarna brukade lasta av jord- och sandblandad snö i sunden, gjorde att behovet av upprensning växte.
Redan 1837 hade man undersökt möjligheterna för ett kanalbygge mellan Norra och Södra sundet men först sedan landshövding Gynter framlagt önskemålet i en skrivelse 1851, till Kungliga Majestätet, beviljades ett större bidrag så att byggandet av kanalen kunde komma igång. Den 4 juli 1855 seglade "Elfkungen" som första båt under sång och hurrarop genom kanalen och därmed var den invigd.
Från mitten av november till mitten av maj var hamnen stängd. Någon ordnad hamn- isbrytning fanns, p.g.a. båtarnas svaga maskinkraft, inte. Kom vintern tidigt, blev det tidigt stängningsdags och dröjde våren så dröjde öppethållandet. Det kunde hända att sista båten för säsongen fick lossa sin last ute på redden eller helt enkelt vända om. Först 1906 beslöts om ett särskilt anslag för isbrytning i hamnen.
1858
Den förste åkaren erhåller sina rättigheter
1839 ansökte "förre bonden Erik Johansson från Hernön" om att få öppna åkerirörelse i staden. Magistraten avslog hans ansökan eftersom de ansåg att en sådan inte behövdes. Den första åkaren blev arbetaren Pehr Larsson från Nääs, Säbrå, som 1858 fick tillstånd att "nedsätta sig som åkare och i denna egenskap skattskrivas".
1860
Ångsåg på Kronholmen
1860 nedlades Kempes varv "Nya varvet" och som en slags ersättningsindustri kom Hernösands Ångsågs Aktiebolag. Initiativtagare och ledare för ångsågen var grosshandlare Carl Fr. Broocman. Sågverket bytte ägare flera gånger innan det slutligen drogs med i dåvarande ägaren Gustav Erstads krasch 1921. Erstads förlagsbank ingrep och det nya bolaget "Björknäs Nya Aktiebolag" bildades med disponenten Mauritz Magnusson som chef. Driften lades ned helt 1926.
Hernö Bryggeri
Bryggeriet var från början ett litet företag med 5-6 anställda som startades av Reinhold Arnander. Det var först när Enoch Ringnér tog över under 1870-talet som det började expandera till en betydande industri. Vid Rignérs död 1886 hade bryggeriet ett 20-tal anställda. 1903 köptes Emil Lönns bryggeri vid Brunnshusgatan upp. Antalet anställda på Lönns bryggeri som var ett tiotal skars nu ned till ett fåtal.
1862
Första stadsfullmäktigevalet äger rum
Under 1700-talet tidigare del sammanträdde stadens borgare och borgmästare till allmän rådstuga när det skulle beslutas om gemensamma angelägenheter. 1758 förbjöds de allmänna rådstugorna eftersom man tyckte att institutionen stadens äldste borde vara nog.
Stadens äldste bestod i Härnösand av representanter från de tre borgarsocieteterna med en egen utsedd ordförande. Vanligtvis hölls sammanträdena på rådhuset inför magistraten. Mandatperioden för de äldste var livslång eller tills de själva önskade avgå. Tillkomsten av olika kommittéer och s.k. direktioner gjorde att deras betydelse minskades med åren.
Läs mer om första stadsfullmäktigevalet!
1867 - 1868
Nödår - men folkmängden ökar
Dessa två nödår uppgick dödstalen till ca 60. Genom nettoinflyttning ökade dock folkmängden med 200 personer.
Postdiligenslinjen Gävle - Sundsvall förlängs till Härnösand
Som en följd av den ökande läs- och skrivkunnigheten ökade också behovet av posttrafiken. 1849 kom posten två gånger i veckan från olika delar i landet och 1864 hade det ökat till 4 turer i veckan Stockholm-Gävle-Härnösand.
Med norra stambanans expansion norrut ändrades postvägen några gånger tills den slutligen blev Sundsvalls station.
Från 1868 hade Härnösand en postdiligenslinje söderut 4 dagar i veckan. Avståndet Härnösand - Gävle tog drygt 2 dagar. Men antalet försändelser ökade mycket snabbt: från 65 000 i slutet av 1850-talet till flera miljoner vid sekelskiftet. Under hela 1800-talet flyttades postkontoret runt till olika, kanske inte så förstklassiga, privatägda hus.
Om lokalerna i gamla rådhuset kunde man 1882 läsa i Härnösands Posten den 6 oktober:
"vars motstycke - ifråga om såväl rymlighet och bekvämlighet för både trafikerande och tjänstemän som inredning och möblemang - något annat postkontor i Sverige, näppeligen har att uppvisa." Slutet löd...."ty vi anse det otänkbart att de gamla lumpbodsinventarierna, som belamrar de nuvarande postkontorsrummen skola flyttas upp till den nya lokalen, såvida icke möjligen för att tjäna som bränsle vid densammas uppvärmning."
Under 1870 - 1880-talet hade posten s.k. middagsvila - posten var stängd mellan kl. 14.00 - 16.00 varje dag. Allmänhetens klagomål gjorde emellertid att denna ordning upphörde 1886. I nya rådhuset stannade posten till 1899 då man flyttade in i Sparbankshuset för att 1910 flytta igen - nu till nya telegrafhuset. 1864 satte posten upp 5 brevlådor avsedda endast för lokalpost, som tömdes 4 gånger per dag.
1870-1874
Magistraten
Magistraten bestod sedan gammalt av en borgmästare och fem icke lagförda rådmän. Omorganisation av magistraten gjorde att antalet rådmän beskars. Detta var ett resultat av magistratens minskade betydelse för kommunalpolitiken.
| År | Antal | |
|---|---|---|
| 1870 | 3 | 1 st. litterat (lagfaren) och 2 st. ilitterata. |
| 1874 | 3 | 2 st. litterata och 1 st. ilitterata. |
1871
Härnösand får sin andra större industri
Mekaniska verkstaden - senare Asea Truck. Ångbåtstrafikens expansion och stadens ångbåtsflotta gjorde att intresset för en mekanisk verkstad och en ångbåtsslip ökade. 1871 bildades så "Mekaniska Werkstadsaktiebolaget i Hernösand". I styrelsen ingick grosshandlare Svante J. Hamberg, Joh. Edqvist och grosshandlare. Wilhelm Kempe. Rörelsen gick inte som man hade väntat sig och 1874 avgick styrelsen. Ett nytt bolag, "Hernösands Mekaniska Verkstads Nya Aktiebolag", med en ny styrelse bildades - men inte heller det blev någon god affär. 1891 rekonstruerades på nytt bolaget - nu med namnet "Hernösands Verkstads och Varfs Aktiebolag".
Till en början tillverkade man alla slags maskiner för att senare inrikta sig på ångmaskiner. Varvsrörelsen bestod av reparationer och nybyggnad av mindre ångbåtar - den upphörde på 1930-talet. När man omkring 1920 började tillverka kuggväxlar och kuggväxelmotorer så började ASEA-koncernen att bli intresserad och 1940 köptes bolaget upp för att bli en del av ASEA.
S:t Petri-Ordens (nuvarande S:t Petri Logen) hus inviges på trettondagsaftonen
1872-1873
Hernö socken med sina drygt 300 invånare slås ihop med stadsförsamlingen
