Livsmedel

Matgäster tar för sig från en buffé.

Den mat vi äter ska vara god, näringsrik och hanteras väl för att vi ska må bra och hålla oss friska.

Var vi än äter eller handlar ska vi få fräscha
livsmedel och inte bli sjuka av det vi äter. Därför är det lika viktigt var och hur livsmedel produceras som att de som tillagar maten har god kunskap om mat, hygien och riskerna med olika typer av livsmedel.

Ett av samhällsnämndens uppdrag är att skydda dig som konsument så att du ska känna dig trygg och säker när du handlar och äter mat och att du inte ska bli sjuk av det du äter. Genom att vi på samhällsförvaltningen regelbundet besöker verksamheter som hanterar livsmedel, kontrollerar att de lever upp till lagstiftningens krav och ger information och rådgivning gör vi vårt för att du ska få säkra livsmedel och dricksvatten.

Det är till miljöhandläggarna på samhällsförvaltningen du vänder dig om:

  • du har synpunkter, klagomål eller frågor om verksamheter som hanterar mat.
  • du misstänker att du har blivit matförgiftad eller om
  • du har andra frågor gällande mat och hälsa.

Har du funderingar på att starta en verksamhet som hanterar livsmedel?
Läs gärna vår servicegaranti i Enkla vägen för att starta livsmedelsföretag. Pdf, 84.5 kB. (pdf, 85.5 kB

Läs mer om att starta eget livsmedelsföretag

Misstänkt matförgiftning

Har du blivit sjuk efter att ha ätit ute på restaurang eller efter att du ätit mat som du köpt i livsmedelsbutik?

Då ska du kontakta oss på samhällsförvaltningen och göra en anmälan om misstänkt matförgiftning. Desto snabbare vi får din anmälan, desto större möjligheter har vi att utreda vad som har hänt och möjlighet att förhindra att andra blir sjuka.

Kom även ihåg att kontakta läkare om dina besvär är allvarliga eller inte går över.

Tänk på att vi behöver veta:

  • var du ätit aktuell måltid och när
  • vad du ätit
  • hur många det var i ditt sällskap och om dessa blev sjuka
  • när du blev sjuk
  • dina symptom
  • vad du har ätit de senaste dagarna
  • om läkare kontaktats

Klagomål

 Om du har klagomål på livsmedelshanteringen i en butik eller restaurang kan du vända dig till oss så vi kan utreda klagomålet. Det är också bra om du vänder dig direkt till företaget. Om du har köpt en vara som är dålig, kontakta i första hand butiken eller tillverkaren. Är du inte nöjd med företagets åtgärd, kontakta oss.

Så kontrolleras maten

Den största delen av den kontroll som samhällsförvaltningens personal genomför är planerad och kan ske både oanmält och tidsbokat beroende på syftet med kontrollbesöket.

Hela eller delar av verksamheten kan kontrolleras och ibland sker provtagning. Utöver detta sker utredningar och ibland provtagning vid klagomål eller misstänkta matförgiftningar.

Hur går kontrollen till?

Vid vår kontroll lägger vi stor vikt vid att verksamheterna har kunskap och förutsättningar för att ge dig som kund säker mat. Vi tittar på hur maten förvaras och hanteras men även om lokalen, utrustningen och inredningen är i bra skick samt att det är rent och snyggt. Utöver detta kan vi diskutera verksamhetens rutiner och kontrollerar deras dokumentation. Efter besöket skriver vi en rapport med eller utan konstaterade brister.

Om vi upptäcker brister kan vi agera på olika sätt. Det vanligaste är att bristerna påpekas och att verksamheterna rättar till dem. Upptäcks allvarliga brister eller om brister kvarstår eller upprepas fattas ofta ett beslut. Samhällsförvaltningen stänga hela eller delar av en verksamhet, men det är inte speciellt vanligt.

Tillfällig hantering av livsmedel

I de flesta fall ska tillfälliga verksamheter som marknadsstånd, restaurangtält, uppställning av korvvagnar och liknande registreras hos samhällsförvaltningen.

Vad kan jag göra utan tillstånd?

Det finns vissa undantag från kravet på registrering för dig som privatperson som tillfälligt hanterar livsmedel i liten skala för försäljning eller servering till allmänheten. Det kan röra sig om aktiviteter som kyrkbasarer, julmarknader, skolklasser som säljer bullar eller liknande.

Det kan dock vara svårt att själv avgöra om hanteringen ska registreras eller faller utanför lagstiftningens krav. För närmare besked, kontakta därför någon av oss som arbetar med livsmedel på samhällsförvaltningen så diskuterar vi tillsammans.

Vad gäller för mig som ska starta ett UF-företag?

Det är många ungdomar som kontaktar oss inom livsmedelskontrollen varje år för att ta reda på vilka  regler som gäller för UF-företag (Ung Företagsamhet) eller sommarlovsentreprenörer om man ska hantera livsmedel. Det kan handla om allt från att driva ett skolkafé till att tillverka chokladpraliner hemma i köket eller laga mat och bjuda på under en mässa.

Som huvudregel gäller att om du ska sälja livsmedel så gäller samma regler för dig som alla andra, med krav på bland annat registrering. Vi vill dock påminna om att det är möjligt att tillfälligt hantera livsmedel i sitt UF-företag utan registrering.  För närmare besked, kontakta därför någon av oss som arbetar med livsmedel på samhällsförvaltningen så diskuterar vi tillsammans.

Här kan du läsa mer:

Starta UF-företag med livsmedelshantering (livsmedelsverket.se) Länk till annan webbplats.

Säker mat hemma

Här följer några tips som du kan följa för att minska risken för matförgiftningar hemma:

  • Tvätta alltid händerna innan du börjar laga mat, mellan hantering av olika råvaror och efter toalettbesök.
  • Använd hela och rena skärbrädor och redskap. Diska alltid skärbrädan, knivar och andra redskap noga med hett vatten efter varje användning och särskilt mellan hantering av olika råvaror
  • Använd olika skärbrädor till olika råvaror, som rå kyckling och sallad.
  • Förvara inte råvaror och lagad mat nära varandra i kylskåpet och förvara allt väl övertäckt.
  • Skölj grönsaker och frukt noga.
  • Håll rent på bänken. Byt disktrasa ofta och använd den bara på köksbänken och spisen, aldrig på skärbrädor eller på golvet. Använd helst hushållspapper för att torka bänken när du hanterat rått kött, kyckling eller fisk.
  • Snabbt in med varor i kylskåpet. 4 grader är en bra temperatur, skaffa en termometer.
  • Tina mat i kylskåp, kallvattenbad eller i mikrovågsugn, aldrig i rumstemperatur.
  • Värm maten ordentligt till minst 70 grader, tänk på att mikrovågsugn kan ge ojämn upphettning.
  • Genomstek alltid fågel, fläskkött och köttfärs, smaka inte på rå köttfärs. Använd en termometer om det går.
  • Ska maten hållas varm, gör det vid lägst 60 grader.
  • Om du får mat över som ska sparas, kyl ned den så snabbt som möjligt, gärna i kallvattenbad. Ställ aldrig in varm mat i kylskåpet.
  • Laga inte mat åt andra om du är sjuk eller om du har sår på händerna.
  • Inga husdjur på diskbänk eller köksbord. Använd särskilda matskålar till djuren.

Cesium

Radioaktivt cesium hamnade i våra marker och vattendrag efter Tjernobylolyckan 1986. Som en följd hamnade det även cesium i livsmedel men idag är halten radioaktivt cesium mycket låg i de flesta livsmedel. Förhöjda halter kan fortfarande förekomma i främst insjöfisk, vilda bär och svamp samt kött av vilt som älg och rådjur. De senaste årens analyser av bland annat svamp, bär och viltkött visar dock att halterna av radioaktivt cesium i de flesta fall ligger väl under gränsvärdet och sedan år 2017 erbjuder inte längre Härnösands kommun kostnadsfria cesiummätningar.

Radioaktivt cesium i livsmedel

Sedan år 2017 erbjuder inte längre Härnösands kommun kostnadsfria cesiummätningar av viltkött, fisk, bär, svamp m.m. Den som vill lämna in cesiumprover får vända sig till ett analysföretag och själv stå för analyskostnaden. Exempel på ackrediterade analysföretag som utför cesiumanalyser är SYNLAB och Eurofins Food & Feed Testing Sweden AB. SWEDAC har en aktuell förteckning över ackrediterade analysföretag på sin hemsida.

Sedan Tjernobylolyckan i april 1986 har Härnösands kommun mätt den radioaktiva isotopen cesium-137 i bland annat livsmedel. Radioaktivt cesium hamnade i marker och vattendrag och därmed också i våra livsmedel. Nedfallet var mycket ojämnt fördelat beroende på framförallt vindriktningar och nederbörd. Under de första åren undersöktes innehållet av flera olika radioaktiva ämnen i livsmedel från jord och skog. Förhöjda halter av radioaktiva ämnen hittades främst i insjöfisk, vilda bär och svamp samt i kött av ren, älg, rådjur och får. Idag är det bara det radioaktiva ämnet cesium-137 som fortfarande kan ha betydelse ur hälso- och miljösynpunkt.

Hälsoriskerna från cesium-137 blir allt mindre för dig som äter viltkött, bär eller svamp från Härnösands kommun. De sista åren som mätningar genomfördes visade analyserna att halten radioaktivt cesium var låg i de flesta prover. Oftast var halten väl under gränsvärdet även om enstaka prov översteg gränsvärdet. Den långsiktiga trenden är att cesiumhalterna sjunker.

Cesiumprover på älgkött

Diagrammet visar antal cesiumprover på älgkött som tagits per år i Härnösands kommun, årligt medelvärde samt exponentiellt medelvärde för becquerel per kilo älgkött från cesium-137 för perioden 1986 – 2016.

Diagram över cesium i älgkött för åren 1986-2016.

Cesiumprover på svamp

Diagrammet visar antal cesiumprover på svamp som tagits per år i Härnösands kommun, årligt medelvärde samt exponentiellt medelvärde för becquerel per kilo svamp från cesium-137 för perioden 1986 - 2016.

Diagram över cesium i svamp för åren 1986-2016.

Gränsvärden

Efter Tjernobylolyckan fastställdes nationella gränsvärden för cesium-137 i livsmedel:

Dessa är:

  • 1 500 becquerel per kilo för kött av ren och vilt, insjöfisk, vilda bär och svamp samt nötter.
  • 300 becquerel per kilo för övriga livsmedel. 

 Hälsorisker med cesium

Av den totala stråldosen en genomsnittssvensk utsetts för under ett år står strålning från radioaktivt cesium från Tjernobylolyckan numera för mindre än 1 procent och motsvarar cirka 0,01 millisievert (mSv) per år. Det är i storleksordning med vad en vanlig tandröntgen ger. Det är framförallt personer som konsumerar mycket vilt, bär och svamp som kan få i sig mer cesium än andra människor.

Om man under ett år äter 50 kg livsmedel som innehåller 1500 Bq/kg ger det en årlig stråldos som motsvarar cirka 1 mSv. Som jämförelse är den genomsnittliga bakgrundsstrålningen en människa utsätts för under ett år cirka 0,5 mSv varav den kosmiska bakgrundsstrålningen står för cirka 0,3 mSv.

 Rekommendationer för cesium

  • Livsmedel som innehåller upp till 300 Bq/kg kan man äta i normala mängder.
  • Livsmedel som innehåller 300 - 1 500 Bq/kg ska man inte äta oftare än någon gång i veckan.
  • Livsmedel med högre halter än 1 500 Bq/kg bör man inte äta mer än några gånger per år.
  • Livsmedel med halter över 10 000 Bq/kg bör man inte äta alls.
  • För att minska mängden cesium-137 i svamp kan man koka den och hälla bort kokvattnet. På så sätt kan mängden cesium-137 minska med upp till 80 %.
  • Man bör även tänka på att inte använda aska från vedeldning eller kompost innehållande aska till grönsaksland, bärbuskar eller andra ätbara växter då halten av cesium-137 kan vara hög i askan.

Läs mer om om radioaktivitet, kostråd och stråldoser:

Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.
Strålsäkerhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.