1700-talet

1710

En brand ödelade staden efter korsmässomarknadens sista dag. Borgaren Erik Olsson från Uland (Gussjöbygden) hade inhyst några bönder i sin sjöbod och de tände ett ljus, satte det i en flaska och satte sig sen och åt sin matsäck. Bönderna hade blivit bekanta med en 24-årig djäkne vid namn Granström.

De intog starkare drycker och åt en god måltid tillsammans. Efter maten gick bönderna upp och lade sig på sjöbodens loft och Granström gick till sitt logi. Flaskan med ljuset ställdes vid huvudgärden hos en av bönderna. Omsider vaknade de av att det brann i vindsgolvet. Men i stället för att försöka släcka eller alarmera gårdens invånare, så räddade de sina egna tillhörigheter - samt en del som måhända inte var deras.

Detta ledde till en förfärlig katastrof; nästan hela staden brann ned. Domen blev hård: De tre bönderna dömdes till döden.

1714

Staden brann igen då några pojkar från trivialskolan (Jonas Westman, Mårten och Petter Franck) tände på skolhuset för att slippa skolgången. Branden spred sig och rasade i två dagar.

1721

Ryska mordbrännarflottan bränner ner nästan hela staden. Efter misslyckad fredsförhandling mellan Sverige och Ryssland beslöt tsar Peter att anfalla Sverige. Härjningarna började i Gästrikland och fortsatte uppefter norrlandskusten.

Anfallsstyrkan bestod av inemot 7000 man infanteri och 490 kosacker. Den 29 maj kom den ryska mordbrännarflottan seglande och roende in mot staden genom Södra sundet. Civilbefolkningen hade ingen möjlighet att försvara sig utan flydde till närliggande byar.

Av stadens hus skonades hospitalsbyggnaden som var ett slags fattighus, samt två hus på Norrstan, där ryssarna lagade sin mat. Kyrkans skatter räddas genom att de ståtliga ljuskronorna placeras i en bisättningsgrav.

1722

En ny kyrka byggs på den plats där den förra bränts ner och den kommer att vara i bruk i 120 år.

Härnösands kyrka brändes ner.

Härnösands kyrka brändes ner.

Marknad på torget.

Marknad på torget.

1729

Nytt rådhus uppförs på torget. 1921 flyttas det till Murberget där det fortfarande står på dess torg.

1744

Medicine doktor Nils Gissler från Torp i Medelpad blir Härnösands förste läkare. Han tjänstgjorde samtidigt som lektor vid gymnasiet och 1762 blev han den förste provinsialläkaren för Ångermanland och Medelpad.

1751

Handelsmannen Elias Stafs hustru, madame Sofia Hagström, blir första utbildade barnmorskan i Härnösand. Folkmängden uppgår till 1 170.

1752

Apotekaren Bengt Reftenius öppnar stadens första apotek.

1756

Första tobaksfabriken startade.

1762

Det stora länet som bildades 1653 (Härnösand och Hudiksvall) delas och landshövding Per Abraham Örnsköld utsåg Sundsvall som residensstad.

Karta över Lungön från 1760.

Karta över Lungön från 1760.

1765

Härnösand fick stapelrätt vilket innebar att fartyg från Härnösand fick rätt att segla till utlandet och att utländska fartyg inte får angöra Härnösand.

1768

Stadsträdgården (Stadsparken) anläggs för odling av grönsaker och frukt.

Domkyrkan med parken i trägravyr från 1865.

Domkyrkan med parken i trägravyr från 1865.

1776

Kronobränneri anläggs vid Gerestabäckens utlopp i Södra sundet. Brännerigatan (senare Hovsgatan), anlades från kyrkan till bränneriet. Resultatet för staden blev en kraftig ökning av krogrättigheter och ordningsvakter.

1778

Länsstyrelsen flyttas från Sundsvall till Härnösand som blir residensstad för andra gången. Landshövingen heter Karl Bunge.

Karta över Härnösand från 1857.

Karta över Härnösand från 1857.

1785

Ett tegelbruk i Solum vid Södra sundet uppförs. Bruket kommer så småningom att leverera tegel till de stora byggena av nytt Landshövdinge-residens och gymnasiebyggnad.

1788

Ett länslasarett byggs (nuvarande Region Västernorrland sessions-byggnad) på Storgatan 1.

1791

Efter ritningar av slottsarkitekten Olof Tempelman uppförs både ett nytt Landshövdinge-residens på Torget och en ny gymnasiebyggnad (nuvarande Rådhuset).

Skolpojkar vid gymnasiet på 1860-talet.

Skolpojkar vid gymnasiet på 1860-talet.

Residenset renoveras 1929.

Residenset renoveras 1929.

Residenset och Konsthallen.

Landshövdingeresidens, Rådhus och Landstatshus på bild från ca 1900.