Brandvakten

Oförsiktighet med elden var något som bestraffades mycket hårt i gamla tider. 1676 omtalas att en pojke sprungit, under hård storm, genom Härnösand med ett eldbloss i handen och ett fång hö under armen. Pojken fängslades och rådstuvurätten påbjöd att hans far, som straff för vårdslösheten, skulle "av honom taga rygghuden", det vill säga slå honom med ris på ryggen.

1688 utsågs fyra personer till eldvakter (ä. blåsvakter eller brandvakter) och 1693 tillsattes tre brandmästare som skulle kontrollera att eldvakterna  skötte sin plikt.

1722 indelades staden i 8 kvarter. Varje kvarter skulle ha en uppsyningsman samt ersättare. De stora 2:a och 6:e kvarteren skulle ha två av varje. Uppsyningsmannen skulle se till att brandföreskrifterna iakttogs och att brandvakarna hölls öppna under vintertid. Han hade också befälsrätt över eldvakterna. Eldvakterna arbetade i 2-skift och patrullerade en gång i timmen. Dom skulle kontrollera att elden i hushållen var släckt vid häftig blåst. Brandkåren var anordnad på frivillig basis med befäl och manskap.

Brandvakten blåste i en 2 m lång lur enligt nedanstående schema:
Kl. 21.00 en stöt.
Kl. 22.00 två stötar.
Kl. 23.00 tre stötar.
Kl. 24.00 fyra stötar.

Systemet upphörde 1895 då första fasta brandkåren kom.

År 1652 föreskrevs att borgarna skulle ha en vattentunna stående vid portarna samt stege, eldyxa och ämbar. Den största brandfaran i staden ansåg man att badstugorna utgjorde. Med badstuga menade man en byggnad där eldstaden saknade skorstensmur och röken fick gå ut genom ett hål i taket. Stugorna användes till att torka malt, brygga, bränna och baka i. Åren 1677, 1679 och 1682 försökte Härnösands styresmän få borgerskapet att riva samtliga badstugor - men alla tre gångerna utan resultat. Magistraten fick då ändra sig och låta badstugorna stå kvar - om de var försedda med ugn och kåpa. Många flera försök gjordes för att få bukt med badstugorna, men utan någon större framgång.

1697 utfärdades ett förbud mot användning av smedja om den inte var försedd med en ordentlig mur.