Stadsvapen och landskapssymboler

Castor, Härnösands äldsta sigill
Härnösands äldsta sigill från 1590.

Härnösands första sigill

När Härnösands borgare den 6 januari 1586 gjorde en förfrågan till Johan III om vad de skulle föra i sitt sigill svarade kungen: "The skole hafue en suart bäffuer medh en giedda i munnen".

Castor

"Castor" betyder bäver och "Sigill Civitatis Hernöösand 86" talar för att 1586 var året för sigillets fastställande.

Bävern var på den tiden ett av Norrlands vanligaste djur.

Ångermanlands landskapsvapen med tre laxar
Styvmorsviol
En styvmorsviol.

Ångermanlands landskapsvapen

Vapnet föreställer tre laxar och minner om den en gång otroliga rikedomen på lax i landskapets älvar.

Det ursprungliga vapnet från 1560, som reviderades under Johan III:s tid, visade endast en lax hoppandes över ett fångstnät.

Ångermanlands landskapsblomma

Den vackra styvmorsviolen är Ångermanlands landskapsblomma.

Den har många varianter i färgteckningen. Den vanligaste är violett, gul och vit.

I den äldsta botaniska litteraturen från 1500-talet, avbildas denna växt under namnet Herba trinitatis, som betyder Treenighetens blomma.

Linné kallade den "Helga Trefaldighets blomma".

Ångermanlands landskapsdjur


Den europeiska bävern fanns tidigare i stora delar av Europa och Asien. Efter många år av jakt och förstöring av dess habitat genom lantbruk och röjning, främst utdikningar, gick antalet bävrar starkt tillbaka.

1873 fridlystes bävern i Sverige, men då var det redan för sent. Efter femtio år av frånvaro återinplanterades mellan 1922 och 1939 cirka 80 bävrar i Sverige.

Bävrar lever alltid i närheten av vattendrag eller sjöar. Där bygger de sina dammar och hyddor av grenar, kvistar och slam.