Värmebölja

När temperaturen kryper över 27 grader flera dagar i följd och inte ens natten ger någon svalka är det påfrestande för kroppen att hantera värmen.Värmeböljor enligt definitionen ovan är inte så vanliga på våra breddgrader, men de riskerar att bli vanligare i takt med ett förändrat klimat. En värmebölja kan få konsekvenser för liv och hälsa såväl som för samhällets funktionalitet.

Riskgrupper är äldre, spädbarn, och personer som lider av hjärt-, kärl- och lungsjukdomar som kol, astma eller andra kroniska lungproblem. Även teknisk utrustning som kräver kylning och risken för bränder ökar.

Vad gör kommunen?

I verksamheter som omfattar riskgrupper finns särskilda riktlinjer vid värmeböljor. I övrigt arbetar vi med att säkra samhällsviktiga verksamheter genom att identifiera risker och beroenden och planera för att hantera dem så att vi kan upprätthålla verksamheten på en acceptabel nivå oavsett störning. Det gör vi genom att hitta andra sätt att jobba eller när det behövs anpassa lokaler eller utrustning.

Vad kan jag göra?

Håll dig i skuggan när du kan, glöm inte att dricka och håll koll på dina nära och kära. Var extra uppmärksam på personer i riskgrupper.

Hur påverkas du av värmen?

Äldre personer eller personer med en kronisk sjukdom behöver till exempel vara extra varsamma. Även små barn och gravida kan vara särskilt känsliga för högre temperatur. Personer med en funktionsnedsättning kan behöva extra stöd och även du som tar vissa typer av mediciner.

Värmen gör att de ytliga blodkärlen vidgas och då svettas du mer. När du svettas måste du ersätta den förlorade vätskan. Får du inte i dig tillräckligt med vätska blir blodet mer koncentrerat och risken för blodpropp ökar. Värmen ökar risken för hjärtsvikt för dig som redan har problem med hjärtat. Vid värmeslag är kroppstemperaturen över 40 grader.

Symtom vid värmeslag:

  • huvudvärk
  • illamående
  • kräkningar
  • synrubbningar
  • yrsel
  • förvirring
  • snabb puls

Riskgrupper vid värmebölja är:

  • äldre
  • kroniskt sjuka (exempelvis hjärt- och kärlsjukdom, lungsjukdom, njursjukdom, diabetes, demens och psykisk sjukdom)
  • personer med funktionsnedsättning
  • små barn och gravida
  • personer som tar vissa typer av medicin - dosen kan behöva ändras (exempelvis vätskedrivande tabletter)

Råd vid värmebölja:

  • Var uppmärksam på inomhustemperaturen – risken för hälsoproblem ökar om utomhustemperaturen når upp till 26 grader tre dagar i följd.
  • Drick mer än vanligt – vänta inte på törstkänsla.
  • Ät gärna mat som är rik på vätska – till exempel grönsaker och frukt. Lite extra salt på maten kan vara bra för att ersätta det salt du förlorar när du svettas mer än vanligt.
  • Ordna en sval miljö – använd gardiner, persienner och markiser. Försök vara i bostadens svalaste rum. Vädra på natten när det är svalt
  • Svalka kroppen – en kall dusch är mest effektiv. En blöt handduk runt nacken kan också svalka. Löst sittande kläder i naturmaterial är svalare än åtsittande kläder i syntet.
  • Ta det lugnt – undvik fysisk ansträngning under dygnets varmaste timmar.
  • Förvara läkemedel rätt – vissa mediciner ska förvaras svalare än 25 grader eller i kylskåp. Läs instruktionerna på förpackningen

 

Informationen ovan är tagen från:

https://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Varmebolja1/länk till annan webbplats

Film om råd kring värmeböljor:

https://www.youtube.com/watch?v=RhMYveOyFXY&list=PLLqBo3UjMccAXBV7SbH2o8FXnu3e1jJnv&index=1länk till annan webbplats

Broschyrer om värmeböljor:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/n/nar-det-blir-for-varmt-rad-till-dig-dina-vanner-och-anhoriga-vid-varmebolja/länk till annan webbplats

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/r/rad-vid-varmeboljor-till-dig-dina-vanner-och-anhoriga/länk till annan webbplats

 

Du kan läsa mer om värmeböljor hos Din säkerhetlänk till annan webbplats