Boendemiljö och hälsa

Två glada kvinnor i köket.

Trots att våra bostäder idag har en hög standard, har hälsobesvär med anknytning till inomhusmiljön blivit ett problem. Här tar vi upp några inomhusmiljöfrågor och berättar vad du kan göra om du har problem i din bostad.

Här har vi information om vanliga orsaker till en försämrad boendemiljö och vad man ska tänka på.

Buller

Har du funderingar eller problem med buller eller höga ljudnivåer? Här får du veta hur du ska gå tillväga.

Ljud från grannar

Grannar som ofta har stökiga fester eller spelar hög musik är typiska exempel på störningar som allmänt kallas ”grannbuller”. Grannbuller kan vara mycket påfrestande för den som är utsatt.

I första hand bör du tala med din granne. Kanske är din granne inte medveten om problemet. Om inte det går, så kontaktar du din fastighetsägare eller bostadsrättföreningens styrelse och beskriver bullret så noggrant och sakligt som du kan. Beskriv också när du störs av bullret. Skriv gärna ner vilka tider på dygnet som bullret förekommer som kan göra det lättare för fastighetsägaren att hitta störningen.

Om du inte får hjälp av fastighetsägaren kan du kontakta samhällsförvaltningen.

Riktvärden för buller

Olika bedömningsgrunder och riktvärden används beroende på var man upplever sig störd av bullret. Ljudnivån kan mätas på olika sätt:

  • Ekvivalent ljudnivå är genomsnittsnivån under en viss tidsperiod.
  • Maximal ljudnivå är kortvariga höga ljud, till exempel slagljud.

Buller i bostaden med stängda fönster och dörrar bedöms enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus. länk till annan webbplats

Riktvärden för ekvivalent ljudnivå:

  • 30 dBA för ihållande störningar, exempelvis fläktar
  • 25 dBA för ljud med urskiljbara toner, exempelvis musik.

Riktvärde för maximal ljudnivå:

  • 45 dBA för ofta återkommande bullerstörningar, exempelvis hissar.

Buller i anslutning till bostaden
Vid bedömning av buller från fläktar, värmepumpar, lossning av varor och liknande som placerats utomhus rekommenderar Naturvårdsverket att följande riktvärden inte överskrids:

  • 50 dBA under dagtid kl. 06.00 - 18.00
  • 45 dBA vardagar kvällstid kl. 18.00 - 22.00 samt söndag och helgdagar kl. 06.00 - 22.00
  • 40 dBA nattetid mellan kl. 22.00 - 06.00
  • 55 dBA maximal ljudnivå nattetid mellan kl. 22.00 - 06.00 (inte mer än vid enstaka tillfällen)

Trafikbuller eller buller från byggplatser 

För denna typ av buller gäller särskilda riktvärden.

Trafikverket. Trafikbuller och vibrationer.länk till annan webbplats

Naturvårdsverket. Buller från byggarbetsplatserlänk till annan webbplats

Mer information om buller

Luftkvalité

Kommunen är ansvarig för att kontrollera hur miljökvalitetsnormer för utomhusluften uppfylls och mätningar görs för att säkerställa att föroreningar i luften inte påverkar hälsan negativt. Mätningar på utomhusluftens kvalitet görs i Härnösands tätort vart femte år och luften i Härnösand är i stort sett bra. I vissa gaturum kan luften periodvis vara sämre på grund av mycket fordonstrafik i trånga utrymmen mellan husen.

Lokala föroreningar från fordonstrafiken är den största källan till luftföroreningar. Andra källor till luftföroreningar är industrier och eldning av fossila och icke fossila bränslen, bland annat småskalig vedeldning.

Den senaste mätningen utfördes på Nybrogatan i Härnösands centrum november 2016 – april 2017. Vi mäter partiklar, kvävedioxid och flyktiga organiska kolväten i form av bensen.

För mer information om luftföroreningar se länsrapporten "Samverkan för luftövervakning i Västernorrland 2018-2022"PDF (pdf, 1.1 MB) och ”Inledande kartläggning av luftkvalitet i Härnösands kommun”PDF (pdf, 2.2 MB).

Regler för tomgångskörning

I Härnösands kommun är tomgångskörning tillåten i högst en minut.

Förbudet gäller med följande undantag:

1. Om du måste stanna på grund av bilkö eller andra förhållanden i trafiken. Vid broöppning gäller dock tomgångsförbudet.

2. Om motorn måste hållas igång för att driva andra anläggningar som är vitala för fordonets funktion, till exempel kylanläggningen på en kylbil eller kranen på en kranbil. Tomgångskörning för att driva bilens värmesystem är däremot inte tillåten.

Vedeldning

Att elda med ved i braskamin eller liknande är trevligt och kan vara ett bra komplement till annan uppvärmning. Men vedeldning som inte utförs på rätt sätt kan bli en fara för hälsan och miljön. Även eldning som utförs rätt kan orsaka problem för kringboende som utsätts för röken.

Hur ska man elda rätt?

  • Elda med torr ved
  • Eldning med fuktig ved ökar utsläppen av tjära och cancerframkallande ämnen upp till trettio gånger. Dessutom minskar energiutbytet med en fjärdedel. Du kan alltså spara mycket arbete och pengar på att hantera veden rätt, samtidigt som grannarna slipper stinkande och hälsofarlig rök.
  • Ved ska lagras luftigt och torrt i helst två år.
  • Tänd rätt när du tänder brasan, använd finhuggen ved och vid behov tändpapper, inte mjölkkartonger, dieselolja eller annat olämpligt material att tända med!
  • Det syns om du eldar fel! Det ska inte ryka (annat än vattenånga) från skorstenen förutom direkt i samband med att man tänder pannan.
  • Komplettera pannan med ackumulatortank. Nya så kallade miljögodkända pannor kräver ackumulatortank för att förbränningen ska bli den utlovade. Gamla pannor eldas också bättre, med minskade utsläppsmängder, om ackumulatortank anslut.

Läs mer:
Råd från Naturvårdsverket - Elda rätt
länk till annan webbplats
RISE - Vedeldning konsumenttipslänk till annan webbplats

Lufttillförsel vid eldning

  • Luft är viktigt vid all förbränning. Se till att det finns ventilation i pannrummet och att pannan har rätt inställning av lufttillförsel.
  • Hög temperatur är viktigt. Försöker man få veden att brinna länge genom att strypa lufttillförseln, sjunker temperaturen.

Prata med grannar vid vedeldning

Vedeldning är en vanlig orsak till konflikter mellan grannar. Man kan man lösa mycket genom att prata med varandra. Störs du av grannens rök – gå över och tala om det. Gör grannen inget åt problemet med sin vedeldning kan du vända dig till samhällsförvaltningen för att anmäla problemet.

Ventilation

Har du bra luft hemma minskar risken för hälsoproblem, som besvär av allergier och överkänslighet. Inomhusluften behöver ständigt förnyas eftersom exempelvis rökning, tvättning och matlagning skapar föroreningar.

Tecken på att ventilationen inte fungerar

  • Fukt skapas på insidan av fönster.
  • Imman på badrumsspegeln försvinner inte inom 15 minuter efter dusch.
  • Dålig lukt kommer in genom dina frånluftsventiler i badrum eller kök.
  • Ventilen suger inte tag i en pappersbit som du håller upp

Så kan du förbättra luften i din bostad

  • Håll friskluftsventiler och vädringsfönster öppna så att luften byts ut.
  • Bor du i hus med självdragsventilation utan friskluftsventiler kan du ta bort en del av tätningslisten i överkanten av fönstren i sovrum och vardagsrum.
  • Rengör ventiler i badrum och kök regelbundet.
  • Vädra ofta och effektivt genom korsdrag korta stunder.
  • Håll köksfönstren stängda när du lagar mat så att dina grannar inte störs av matos. Däremot kan köksdörren stå på glänt och fönster i närliggande rum vara öppna.
  • Installera inte köksfläkt utan att tala med fastighetsägaren eftersom detta kan försämra grannarnas ventilation.

När det uppstår problem med ventilationen

Kontakta fastighetsägaren. Bor du i bostadsrätt pratar du med föreningens styrelse. Dessa ska även kontrollera ventilerna med bestämda intervaller. Får du ingen hjälp vänder du dig till Samhällsförvaltningen på Härnösands kommun. Äger du en villa kontaktar du ett konsultföretag för råd.

Fukt och mögel

Här hittar du information om hur du ska gå tillväga om du misstänker att det finns fukt eller mögel i din bostad.

Varför uppstår skadorna

Mögel trivs bra i fuktiga miljöer. Därför är badrum särskilt utsatta. Läckande vatten- och avloppsstammar är en vanlig orsak till fukt och mögel. Skador i badrummet kan även bero på att ventilen inte klarar av all fukt som kommer från dusch och tvätt. Kontrollera tätskikt på golv och väggar. Det kan du göra genom att till exempel se över fogar och skarvar. Markfukt kan också skapa problem för dig som bor i småhus.

Så här förebygger du fukt- och mögelskador i badrum

  • Rengör golvbrunnar regelbundet och håll rent under badkaret.
  • Använd duschdraperi samt torka upp vatten på golvet efter dusch och bad.
  • Vädra badrummet så att det blir mindre fukt.
  • Häng inte upp för mycket tvätt i badrummet.
  • Kontrollera ventilationen. Ett enkelt sätt att ta reda på om den fungerar är att se om ventilen kan suga tag i en pappersbit.
  • Undvik att borra hål i badrummets väggar och tak, särskilt i närheten av duschen.
  • Kontakta fastighetsägaren innan du installerar en tvättmaskin eller torktumlare.

Hur kommer du tillrätta med problemet?

Kontakta din fastighetsägare. Bor du i bostadsrätt pratar du med föreningens styrelse. Får du ingen hjälp vänder du dig till Samhällsförvaltningen på Härnösands kommun. Äger du en villa kontaktar du ett konsultföretag för råd.

Radon

Här får du information om vad radon är och när det är farligt. Du får också veta hur du mäter radon och hur du sanerar radon.

Är du ägare av flerbostadshus och fått en uppmaning att mäta, då finner du mer information längst ned.

Vad är radon?

Radon är en osynlig och luktfri gas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. När gasen i sin tur sönderfaller bildas så kallade radondöttrar, som är radioaktiva metallatomer. Radondöttrarna fastnar på damm som vi andas in och kommer på så sätt ner i luftrör och lungor. Radon kan orsaka lungcancer.

Läs mer:
Boverket "Information om radon"
Strålsäkerhetsmyndigheten "Radon"länk till annan webbplats

Behöver jag mäta? 

Du bör mäta radonhalten om du:

  • köper ett hus
  • bygger om eller till ditt hus
  • ändrar ventilationen eller uppvärmningssystemet
  • bygger ett nytt hus.

Mät även om du vet eller misstänker att huset ligger i ett område med höga halter av markradon eller är byggt med blåbetong.

Så här mäter du radon

Den vanligaste metoden att mäta radon i inomhusluften är att använda små mätdosor, så kallade spårfilmsdosor. En sådan mätning är lätt att göra.

  1. Beställ mätdosor.
    Du kan beställa mätdosor direkt från ett mätlaboratorium. Swedac har ett register över ackrediterade företag som mäter radon i inomhusluft och som du kan beställa mätdosor av. Dessa hittar du via länken nedan. SWEDAC ackrediteringsregisterlänk till annan webbplats
  2. Följ anvisningarna för hur du ska mäta
    Följ anvisningarna för hur du ska mäta. I bostaden ska du mäta i minst två rum, varav ett sovrum och ett rum som ofta används, till exempel vardagsrum. Däremot ska radon inte mätas i köket eller i badrum. Mätning ska ske på varje våningsplan som används som bostad.
  3. Mätperiod
    Mätning ska ske under tiden 1 oktober till och med 30 april. Mätperiodens längd ska vara minst två, helst tre månader. Använd huset som vanligt under mätperioden för att få rätt resultat.
  4. Skicka tillbaka dosorna
    Skicka tillbaka dosorna till laboratoriet tillsammans med det medföljande protokollet som du har fyllt i.
    Resultatet kommer med posten inom ett par veckor.

Läs mer:
Strålsäkerhetsmyndigheten "Att mäta radonlänk till annan webbplats"

Åtgärder mot radon

Det finns flera olika metoder för att minska radonhalten i en bostad. Vilken man ska välja beror på varifrån radonet kommer och hur byggnaden är konstruerad. För att ta reda på vart radonet kommer ifrån, bör man därför anlita en sakkunnig besiktningsman.

  • Om orsaken till radonhalten är blå lättbetong i husets väggar eller bjälklag, behövs det en förbättrad luftomsättning för att sänka radonhalten till en godtagbar nivå. Ofta krävs då någon form mekanisk ventilation.
  • Om radongasen kommer från marken, måste andra åtgärder vidtas, som tätning och installation av radonsug eller liknande.

Läs mer:
Boverket "Sanera radon"
länk till annan webbplats
Strålsäkerhetsmyndigheten "Åtgärder mot radonlänk till annan webbplats"länk till annan webbplats

Radonbidrag

För småhusägare finns möjligheten att söka bidrag för radonsaneringsåtgärder om radonhalten i inomhusluften överstiger 200 becquerel.
Ansökan om bidrag görs hos Länsstyrelsen i Västernorrland länk till annan webbplats

Information om radon för dig som äger flerbostadshus

Som ägare till flerbostadshus är du ansvarig för att kontrollera radonhalten i inomhusluften i ert bostadsbestånd. Radonhalten i bostäder får inte överskrida 200 Bq/m3. Det framgår av Folkhälsomyndighetens allmänna råd om radon inomhus (FoHMFS 2014:16). Mätningen ska göras enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning.

1. Ta fram en mätplan
För mätning av radon i flerbostadshus kan ett urval av lägenheter mätas för att få en bild av radonläget i fastigheten. Mätningen ger ett års­medelvärde för var och en av de lägenheter som mäts.

Du hittar mer information om hur urvalet görs i Strålsäkerhetsmyndighetens "Metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder"länk till annan webbplats

För att enkelt sammanställa ditt behov av mätningar kan du använda dig av dokumentet nedan.

Mätplan – radonmätning i flerbostadshusPDF (pdf, 1 MB)

2. Beställ mätdosor

3. Informera boende
Informera de boende inför mätningarna och påminn om att de ska leva som vanligt under mätperionden.

Om du vill kan du dela ut Samhällsförvaltningen informationsblad,
”Radonmätning i din bostad – ditt ansvar som boende”PDF (pdf, 448.1 kB)

4. Följ anvisningar för hur du ska mäta

5. Skicka tillbaka dosorna

6. Sammanställ resultaten

Det bästa är att ni använder Excel-filen nedan för att sammanställa resultatet av mätningarna. Redovisa mätresultaten som årsmedelvärde för respektive lägenhet. Radonuppgifter som har skickats in till oss är offentliga handlingar, vilket innebär att de är tillgängliga för allmänheten.

Resultat av mätningarExcel (excel, 56.5 kB)

7. Rapportera resultatet till samhällsförvaltningen

Rapporteringen av genomförda mätningar rapporterar du via kommunens e-tjänst:

Radonmätning i flerbostadshus

Rapporteringen ska vara gjord senast den 31 maj 2019.

8. Samhällsförvaltningens handläggning

Samhällsförvaltningen kommer att kontrollera att urvalet av lägenheter skett enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning, dvs. gå igenom er mätplan samt se hur mätresultatet är i förhållande till riktvärdet på 200 Bq/m3.

Ni får betala en timavgift för vår handläggning av er sammanställning av resultat från radonmätningarna. Väljer ni att redovisa resultaten på ett annat sätt än i excel-filen så kan det ta längre tid för oss att granska resultaten. Det innebär att vi fakturerar en högre avgift.

Vad händer om ni inte redovisar mätresultatet?

Om vi inte har fått er sammanställning av mätresultaten inom utsatt tid kommer vi att förelägga er om att skicka in en sammanställning till oss.

Vad händer om riktvärdet överskrids?

Om riktvärdet på 200 Bq/m3 överskrids, bedömer vi att det är en olägenhet för människors hälsa. Då kommer vi att förelägga er att vidta åtgärder. Efter att åtgärderna är genomförda behöver ni göra nya radonmätningar för att kontrollera att åtgärderna har gett önskat resultat.

Läs mer:
Boverket "Information om radon"länk till annan webbplats
Boverket "Hyresvärdens ansvar"länk till annan webbplats
Boverket "Sanera radon"länk till annan webbplats

Strålsäkerhetsmyndigheten "Radon"
länk till annan webbplats
Strålsäkerhetsmyndigheten "Att mäta radonlänk till annan webbplats"
Strålsäkerhetsmyndigheten "Åtgärder mot radonlänk till annan webbplats"

Skadedjur

Djur och insekter kan klassas som ohyra eller skadedjur när de finns på en olämplig plats i ett olämpligt antal. De kan då göra stor skada genom till exempel att angripa livsmedel, textilier och träslag. Exempel på ohyra kan vara mjölkbaggar, myror, silverfiskar och kackerlackor. Med skadedjur avses bland annat möss, råttor och sorkar.

Här kan du läsa om hur du som privatperson kan undvika att få problem med ohyra och skadedjur i ditt hem eller i din närmiljö.

Exempel på förebyggande åtgärder

  • Städa noggrant både inom- och utomhus eftersom man då undanröjer både födo- och boplatser.
  • Om ohyra eller skadedjur börjar dyka upp i större mängd i bostaden är det ofta något som lockar dem, till exempel spill av gryn, djurfoder eller någon annan föda.
  • Om råttor och möss uppträder i större antal kan problemet bero på dåliga komposter, spill från fågelmatning eller att det finns bråte i närheten som innebär bra bostad åt djuren.

Bor i villa eller radhus 

Äger du en villa eller ett radhus ansvarar du själv för att hålla ohyra och skadedjur borta. Ofta är en skadedjursförsäkring kopplad till din villa- och hemförsäkring, kontakta alltid ditt försäkringsbolag innan du beställer sanering.

Bor i lägenhet

Du som bor i hyresrätt ska kontakta fastighetsägaren och om du bor i bostadsrätt kontaktar du bostadsrättsföreningens styrelse om du har problem med skadedjur. Fastighetsägaren är ansvarig för att bedöma vad som ska göras och att saneringen blir gjord.

Om du inte tycker att fastighetsägaren gör tillräckligt för att åtgärda situationen, kan du kontakta samhällsförvaltningen.