Dagvatten

I samband med kraftig nederbörd och höga flöden är det många som funderar över hur man ska hantera stora vattenmängder på sin fastighet.

Vad är dagvatten?

Dagvatten är det vatten som rinner på marken och det har troligen fått sitt namn från det att det syns – ”syns i dagen”, ett äldre begrepp. Dagvatten är nederbörd i form av regn och snö, regnvatten och smältvatten, ett samlingsnamn för ytligt avrinnande vatten.

Var kommer dagvatten ifrån och vart tar det vägen?

I naturen rinner vatten ner genom diken, bäckar, åar, sjöar och älvar ut till havet. På sin väg mot havet tränger en viss del av vattnet ner i marken och bildar grundvatten, vilket i vissa fall kan användas som dricksvatten. En annan del avdunstar eller tas upp av växter.

Ungefär hälften av nederbörden rinner av på ytan ner till en sjö eller ett vattendrag. Skog och ängar bromsar vattnet på sin väg, vilket minskar risken för att marken ska spolas bort. De naturliga bäckarna och ravinerna har anpassat sig genom åren, vilket innebär att skador sällan syns i naturen efter kraftiga regn.

Svårare för vatten att gå ner i marken i tätbebyggt område

Inom tätbebyggda områden är många av de ytor som nederbörden faller på täta och hårda. Exempel på sådana ytor är tak, gator, torg och gångvägar av asfalt, betong eller sten. Där kan vattnet inte tränga ner i marken lika bra. Ytorna är mindre skrovliga än skog och äng vilket innebär att vattnet rinner av fortare och kan orsaka skador.

I tätbebyggda områden behöver vattnet hjälp med att tränga ner i marken och bromsas. Det kan ske genom olika åtgärder som till exempel underjordiska magasin eller anläggningar. Vattnet bromsas även i exempelvis parker, trädgårdar och genom planteringar längs gator och torg. Du kan hjälpa till genom att leda regnvatten från stuprör ut på gräsmattan eller samla vatten i tunna och använda detta när du vattnar gräs och rabatter.

Vad händer om vi inte tar hand om dagvattnet?

  • Det blir svårare att rena vattnet vid snabb avrinning.
  • Mängden kväve och fosfor i vattendrag och sjöar ökar och därmed algblomning, syrebrist och igenväxning.
  • Ökad risk för förgiftning av vattenlevande djur och växter.
  • Ökad risk för otjänligt badvatten i sjöarna.
  • Ökad risk för överbelastning av befintliga dagvattensystem och därmed ökad risk för översvämningar på den egna fastigheten och andras fastigheter.
  • När exempelvis en bäck eller annan vattendrag svämmat över och sedan sjunker undan finns risk för ras och skred i slänterna vilket kan få konsekvenser för marken på din eller annans fastighet.
  • För att inte ytterligare öka risken för ras och skred, se till att inte tippa trädgårdsavfall eller placera tunga föremål på eller nära släntkrön!
  • Risk för sättningar i mark och hus när grundvattennivån sjunker.